Gam­la Bron
Gam­la Bron över Smed­jeån är en sten­valvs­bro i tre spann och forn­min­nes­förk­larad. Den är byg­gd på
1870-talet samt bred­dad år 1890. Under överin­seende av Län­styrelsen ren­over­ades bron  2012 av Laholms kom­mun. Flera kvarnar och sågverk utnyt­t­jade Smed­jeån som kraftkäl­la ända fram på 1970-talet, därav 4 st inom Hishults socken.
I närheten av Gam­la Bron har Hishults Byalag iord­ningställt en rast­plats med dricks­vat­ten och toalett. Intill rast­plat­sen finns i Smed­jeån några sten­block med skåror. Folk i forn­tid lär ha sli­pat yxor och andra red­skap i rännorna.

Gam­mel­går­den
Gam­mel­går­den är en ryg­gåsstu­ga, som ursprung­li­gen kom­mer från Eskil­storp i Östra Karup och dat­eras till omkring 1730. Stu­gan köptes pri­vat i slutet på 1950-talet av Gös­ta Hans­son i Hishult. Gös­ta uppförde på egen hand byg­gnaden med hjälp av rit­ningar som hade utförts av National­museet innan stu­gan plock­ades ned.

Uthus­byg­gnader­na kom­mer från Brånalt i Knäred och skänk­tes av dåvarande Lantbruksnämnden.
År 1979 skänk­te fru Bri­ta Hans­son går­den med inven­tari­er till Södra Hal­lands Hembygdsförening.

Gam­mel­går­den är öppen för vis­ning sönda­gar från mid­som­mar t.o.m. förs­ta sönda­gen i augusti kl. 14.00–17.00. Annan tid efter överenskommelse.
Tel 0430–405 44, 282 02

Hishults Gäst­gi­varegård
På anmodan av Kung­lig Majestät, fick Nils Pet­ter Gustafs­son, 1884 till­stånd att dri­va gäst­giveri, drosksta­tion och bränneri.
Gäst­gi­varegår­den dri­vs nu av Kjell Åke Gustafs­son, fjärde gen­er­a­tio­nen, inom sam­ma familj. En större till- och ombyg­gnad 1994 kom­plet­ter­ar den gen­uina gäst­gi­varegår­den med en unik logi- och kon­fer­ens­miljö samt en konsthall.
Bokningar på tel 0430–400 55.

Hishults Kyr­ka
Hishults gam­la kyr­ka uppfördes troli­gen under 1200-talets förs­ta hälft. Den revs 1901 i sam­band med att den nuvarande kyrkan skulle byg­gas. Den­na stod färdig 1902 och är byg­gd i nyro­man­sk stil.
Av kyrkans inven­tari­er är tri­um­fkru­ci­fix­et det äld­s­ta, tillverkat på 1400-talet. Dop­fun­ten har årtalet 1621 anbringat på bal­daki­nen. Predik­stolen, i all­varstyn­gd bygde­barock, är utförd av Johan Ull­berg 1769. Den skänk­tes till kyrkan av fri­her­rin­nan och gen­er­al­skan Mag­dale­na Eleono­ra Rosen­stier­na f. Lil­liehöök, “ägarin­na till hela Hishults socken”.
Altarup­p­sat­sen är ett arbete utfört 1708 av Gustaf Kil­man. Genom en dona­tion på senare tid har i kyrkans torn installer­ats ett klock­spel som på lörda­gar kl. 12.00 och övri­ga dagar kl. 18.00 spelar en psalm.
Kyrk­tup­pen som pry­dde Hishults gam­la kyr­ka har numera sin plats i kyrkans vapen­hus. Kyrk­tup­pen tillverkades enligt graver­ing 1692.
Vid utvidgn­ing av kyrkogår­den 1999 påträf­fades strax öster om kyrkogårdsmuren en klock­gju­tar­grop. Efter att den­na doku­menter­ats och upphit­tad lera och bron­ss­lagg till­varatag­its återfylldes gropen. Viss del av det upphit­tade mate­ri­alet för­varas nu i ett skåp i kyrkans vapenhus.
Kyrkan är öppen som­mar­tid under tiden kyrk­vak­t­mästaren är i tjänst. Tiden juni, juli och augusti dagli­gen. I kyrkan finns en automa­tisk guide som på sven­s­ka, dan­s­ka, tys­ka eller engel­s­ka informer­ar om kyrkan och dess inventarier.

Nya Gäst­gi­varegår­den
År 1952 fly­t­tade Gus­ta­va och Berndt Bengts­son till Hishult. Under de förs­ta fem åren drev de Hishults Gäst­gi­varegård. 1956 köpte de Folkets Hus (byg­gt 1918) och öpp­nade, efter om- och till­byg­gnad, Hishults Nya Gästgivaregård.

Kon­sthallen
Kon­sthallen Hishult star­tade 1994 i pri­vat regi. Kon­sthallen är en till­byg­gnad av den gam­la Gäst­gi­vargår­den och till­sam­mans ger de besökar­na en njut­ning för alla sin­nen. Kon­sthallen har årli­gen sex huvudut­ställ­ningar och dess inrik­t­ning är i huvud­sak att visa det bäs­ta av den mod­er­na nordiska kon­sten. Kon­sthallen är i ständig utveck­ling och har sedan starten gjort flera till­byg­gnad­er och dessu­tom ska­p­at en vack­er skulp­tur­park samt star­tat ett samar­bete med kyrkan, där det görs en skulp­turut­ställ­ning var­je år sedan 2008.
Kon­sthallen och Gäst­gi­varegår­den erb­jud­er tillsammans
KONST — MAT — LOGI — KONFERENS — en garan­ter­at lyck­osam kombination!
0430–403 21 eller konsthallen@hishult.com
Läs mer om Kon­sthallen Hishult på www.konsthallen.hishult.com

Sjöbo­holm
Sjöbo­holm är idag sprid­da rester av en sätes­gård som lig­ger på en holme i Oxhultssjön, ca 3 km väster om Hishult. Sjöbo­holm var under en lång tidspe­ri­od huvudgård för Hishults (Iszolthe) län och birk.Länet var under 1400- och större delen av 1500-tal­en ett s.k. pantlän, vilket innebar att besittaren mot­tag­it det som säk­er­het för lån till kro­nan eller kungen.

En av innehavar­na under den­na tid var Ivar Axels­son Thott. Trots att länet var litet, var det med all säk­er­het beroende av järn­förekom­sten, som var efter­trak­tad av den­na tidens stor­män. Det var nog inte bara en tillfäl­lighet att Hishults län i stort sett sam­man­föll med gränser­na för det syd­hal­länd­s­ka järntillverkningsområdet.

Den 25 juli 1574 bytte Fredrik II bort länet till rid­daren Ejler Krafse på Ege­holm och därmed var pantlänets tid för­bi. Eget birk (härad­srätt med egen tingsplats) hade Hishult kvar till 1683, då sven­sk rättskip­n­ing infördes i Halland.

Inför kungamötet i Ulfs­bäcks präst­gård den 20 feb­ru­ari 1629 mel­lan Gus­tav II Adolf och Chris­t­ian IV uppges kung Chris­t­ian ha över­nat­tat på Sjöbo­holm. En av ägar­na till Sjöbo­holm var Gertrud Grip som bl.a. firade sitt tred­je bröl­lop på Sjöbo­holm 1649. Gertrud var i sin ung­dom en kortare tid gift med även­tyraren, bedra­garen och skalden Lars Wivallius.

År 1812 friköptes de fles­ta går­dar­na i Hishult och Sjöbo­holms storhet­stid var därmed slut. Byg­gnader­na för­föll allt­mer och enligt uppgift skulle den sist boende ha läm­nat går­den omkring 1840. Den siste ägaren, major Eken­stéen, sålde 1876 Sjöbo­holm och Oxhult till stat­en för 99 000 riksdaler.

Sjöbo­holm­sru­inen klas­sas som forn­minne och för­val­tas av länsstyrelsens kul­tur­miljöen­het. I anslut­ning till ruinen finns ock­så en forn­min­nesklas­sad fäga­ta. Sjöbo­holm är ett myck­et pop­ulärt utfly­k­tsmål sommartid.

Sti­a­hand­laren
På tor­get i Hishult står byns förs­ta offentli­ga kon­stverk, ”Sti­a­hand­laren”. Bron­sskulp­turen är gjord av kon­st­när Karl-Gustaf Jöns­son, Laholm.
Kon­stver­ket restes 1995 på ini­tia­tiv av Hishults­bor, Hishults Byalag och Laholms kommun.
I sock­nen finns en lång tra­di­tion med tillverkn­ing av och rese­han­del med lag­gkärl, ste­gar, kor­gar och andra lik­nande varor. Fort­farande bedriv­er flera näringsid­kare i sock­nen tillverkn­ing och han­del med slöj­dade varor, trädgårdsmöbler och ste­gar. Han­deln sker nu i större omfat­tning och Hishult finns rep­re­sen­ter­at över hela lan­det på oli­ka mark­nads- och handelsplatser.

Van­dringsled­er
Möllerun­dan (blå mark­er­ing) är cir­ka 2 kilo­me­ter lång. Leden bör­jar vid tor­get och går längs Möllevä­gen över Smed­jeån och vidare utmed Stubb­hultsvä­gen. Via den gam­la sten­valvs­bron tar ni er sedan upp på Markarydsvä­gen, till­ba­ka till plat­sen där ni startade.Det går att ta sig fram med både barn­vagn och rull­stol på Möllerundan.

Gäst­gi­vares­ti­gen (röd markering)är en förhål­lan­de­vis kort run­da, drygt 400 meter, som kanske kan pas­sa bra efter en god måltid på någon av Hishults gäst­gi­varegår­dar. Även här kan man ta sig fram med rull­stol och barnvagn.

Ahlgrens stig (gul mark­er­ing) är inte bara en prom­e­nad­stig utan funger­ar ock­så som ridled. Den är cir­ka 1100 meter lång.